Har hållt på med min nya blogg.. eller aa nya?

har haft den lääänge men inte orkat bry mej om att fixa ihop med koder osv..

Hela dagen har jag försökt fixa till allt och det blir bara bättre och bättre!

Så snart kommer jag köra igång med den helt Nya bloggen!   

Vaken!

Ja, nu är jag vaken, egentligen vaknade jag kl 8 av att Robin skulle gå upp för att ge sig iväg till nollningen!

Han torterade mej lite, kittlade mej. men jag va heeelt brota kan ja säga!

Han tyckte nog det var tråkigt för han slutade efter en kort stund. Jag somnade om och hörde lite smått hur han packade väskan, frågade mej någonting o ja "mmmm"ade Jag somnade iallafall om och vaknade för en stund sedan    

Jag ligger ännu och rullar runt i sängen. igår kollae vi bara på film och tog det lugnt.. iom att jag är som sagt sjuk! sicket jävla tjat om detta.

Jag hattar att vara ensam och tydligen kommer jag att vara ensam hela dagen, kvällen och natten!

Så jag kommer nog att ringa hit Melinda, som kommer få ta hand om mej och kolla på fler filmer.. Har nog aldrig kollat på så många filmer som jag gjort nu när jag varit sjuk. igår kollade jag 2 gånger på "det regnar köttbullar"

Den va riktigt rolig! "green zoon" som är en krigsfilm i Irak. Riktigt bra! sen en konstig film som jag inte vet vad den heter..   Inte värt och komma ihåg heller! Hehe. Hela natten så har Robin puttat ut mej med sin rumpa! inte för att jag tar så mycket plats, men hela tiden så knuffar han på ett fint sätt ut mej. haha. Jag tog hans Iphone och spelade lite, när han lite lätt slår till mej med armbågen att ljuset lyser på honom. haha! ja kunde inte göra någonting. och jag låg klarvaken i sängen med min lilla lilla plats! Till slut som tur är så somnade jag! Nu ska jag bre en macka eller någonting fastän jag inte ens e hungrig!   

Ärligt och uppriktigt, jag älskar min pojkvän mer än något annat här i världen, jag vill ha en framtid med honom, jag vill ha allt med honom, jag älskar honom med hela mitt hjärta. Men jag är så jälva rädd att förlora honom samtidigt.

Jag vet att när man bor ihop så är det lätt till att man "tappar glöden lite" men man måste anstränga sig också..

Vi är inne i en period när vi inte bråkar någonting, respekterar varandra, ibland kan tom det vara jobbigt att inte bråka någonting! det har gått ungefär 2 månader sen vi bråka sist.. nästan för bra.. och ärligt talat så mår jag inte bra av det just pga att det är för bra mellan oss. Jag är otroligt rädd att nu när han börjar högskolan och jag ev. flyttar till Norge så kommer vi glida ifrån varandra, och jag vill absolut inte detta. Hela min värld hade rasat isåfall..

Igår brast allt ut från mej till honom o den underbara killen som han är fanns där för mej och förklarade om jag känner så, så ska jag absolut inte lämna honom här i sverige ensam.

Jag kanske bara känner oro på grund av att jag inte vet hur jag vill göra eller vad jag vill göra..

Jag hoppas detta kommer fungera.

Det måste det göra.

gissa vad?! Jag ligger i sängen!

Jag gick till jobbet imorse men fick gå hem efter att ha spytt!

mhmmm. Rätt trist.. Har tappat aptiten totalt, kunde inte äta någonting, och nu vet ja inte vad jag ska göra.. är inte hungrig. mår illa bara jag tänker på mat!

Gubben är på sin nollning på högskolan så han kommer ju inte vara hemma hela dagen. så det får väl vänta med att äta.. Vaknade för ungefär 1 timme sen, helt utslagen. jag har ingen aning om vad som är med mej.. O proverna visade ingenting, iallafall inte på de som dem tog. Ska iallafall koka lite te o dricka, eller varmt oboy med grädde i. MUMS! starta någon film på datorn så att jag kan ta det lugnt!

AHaHA jag tänkte på en sak när min pojkvän gick till jobbet, efter att ha bott här i 8 månader så redan nu börjar jag njuta av tiden då jag får hela sängen för mej själv!

Inatt var det otroligt jobbigt, jag respekterar att han ska sova för att gå upp för att sova och jag får då "lite mindre" plats. men fan inatt.. inatt la jag mej på andra hållet så att jag kunde sträcka ut mej! så jag inte heller behöver ligga ihop krupen med min smärta i lungorna. Undra hur det kommer bli framöver då.. haha!

När jag hade köpt ett "dra på lakan" va det ju fan för litet på ena hållet och för långt på det andra, då fick jag reda på av Robins mamma att den är special gjord sängen... men braaa! Detta kunde dem inte sagt tidigare då eller?

Nää de får bli att köpa en större säng! Längtar tills vi får en större lägenhet och en större säng!  

Torsdag den 19/8-2010

Vaknade vid 13 idag, ska kila in i dushen och fräsha upp mej lite, piffa till mej lite och sedan städa till lite, har ju inte städat på grymt länge pga sjukdom. Imorgon är man åter tillbaka på jobbet o hoppas att det kommer gå bra!

Så ska älgga på en ansikts mask och tappa upp bad och njuta av tiden ensam med musik och tända ljus!

Måste sedanner o köpa toapapper, någon mat så jag får något i magen. samt host tabletter så att jag klarar av morgondagen utan slem som kommer upp!

Finns ingen som gör det nu   

Glasögonen är på!

Första gången på länge faktiskt, jag har bosatt mej i soffan pga att jag har så ont. kollar på Livet på BB. hehe. rätt intressant!

Jag och Robin har disskuterat det här om Norge och vi har kommit överens om att jag kan prova det!

Om det är meningen det ska vara vi så kommer vi klara det, jag kommer ju komma hem så får se hur det känns..

Det ända som förhindrar oss är att vi kommer sakna varandra alldeles  för mycket.. så det återstå ännu o se vad som händer. Kommer bli tufft..  

Jag har ju iallfall jobb på donken, apoteket och demens boendet! Så ja.. det är väl bara till att jobba på!

Nu ska jag kika vidare...

Asså fy fan va arg jag blir av att läsa denna artikeln på Aftonbladet!

"Barn är rädda för att gå i skolan och i våras fick dem in 1357 anmälningar!"

Fy fan!

Jag tycker personligen att detta inte hänger så mycket på skolan, givetvis så hänger det lite på dem, men allra mest på föräldrar. Hur i helvete kan man uppfostra ett barn så? Jag anser att någonting har gått fel i uppfostran, någon sorts av fel inlärning under barngången. än rätt vanlig psykisk, ja vad ska man kalla det? störning? Rent ut sagt.. Om man är föräldrar ska man uppfostra barnet enligt vad som är rätt och fel?

Upptäcks detta i skolan att något barn kränker, mobbar, trycker ner, retar ja allt man kan kalla det, så kanske man bör undersöka mer utav hur barnet i frågan lever sitt liv, barnets underlag till varför detta förekommer? Varför tänker detta barnet såhär? osv..

Dels tycker jag att man ska gå ut med i tidig ålder, och klargöra vad som är rätt och fel, hur ett barn kan må om man tex retar någon för att barnet har röda byxor på dej?, lite slitnare skor än vad de övriga har? Att detta övergår till mobbning och inte retning..

Många av felen tror jag ligger i också att man vill verka "coolaren" de övriga, och genom att trycka ner någon annan så får man styrka av det! Helt sjukt..

Några i min förra klass gjorde som ett projekt arbete som handlade om att gå ut till skolor om mobbning, ut till klasserna, dem kom tillbaka till skolan och berättade för oss andra hur det hade gått och det var rätt för jävligt. Jag hoppas man tar itu med det på något annat sätt.

Man kan nysta på det hur mycket som helst.. men detta är min åsikt, jag tycker det är för jävligt rent ut sagt. Man ska kunna klargöra för ett barn vad som är acceptabelt och inte.