Ärligt och uppriktigt, jag älskar min pojkvän mer än något annat här i världen, jag vill ha en framtid med honom, jag vill ha allt med honom, jag älskar honom med hela mitt hjärta. Men jag är så jälva rädd att förlora honom samtidigt.

Jag vet att när man bor ihop så är det lätt till att man "tappar glöden lite" men man måste anstränga sig också..

Vi är inne i en period när vi inte bråkar någonting, respekterar varandra, ibland kan tom det vara jobbigt att inte bråka någonting! det har gått ungefär 2 månader sen vi bråka sist.. nästan för bra.. och ärligt talat så mår jag inte bra av det just pga att det är för bra mellan oss. Jag är otroligt rädd att nu när han börjar högskolan och jag ev. flyttar till Norge så kommer vi glida ifrån varandra, och jag vill absolut inte detta. Hela min värld hade rasat isåfall..

Igår brast allt ut från mej till honom o den underbara killen som han är fanns där för mej och förklarade om jag känner så, så ska jag absolut inte lämna honom här i sverige ensam.

Jag kanske bara känner oro på grund av att jag inte vet hur jag vill göra eller vad jag vill göra..

Jag hoppas detta kommer fungera.

Det måste det göra.

gissa vad?! Jag ligger i sängen!

Jag gick till jobbet imorse men fick gå hem efter att ha spytt!

mhmmm. Rätt trist.. Har tappat aptiten totalt, kunde inte äta någonting, och nu vet ja inte vad jag ska göra.. är inte hungrig. mår illa bara jag tänker på mat!

Gubben är på sin nollning på högskolan så han kommer ju inte vara hemma hela dagen. så det får väl vänta med att äta.. Vaknade för ungefär 1 timme sen, helt utslagen. jag har ingen aning om vad som är med mej.. O proverna visade ingenting, iallafall inte på de som dem tog. Ska iallafall koka lite te o dricka, eller varmt oboy med grädde i. MUMS! starta någon film på datorn så att jag kan ta det lugnt!