Nu har Robin åkt, åh har lite ångest, vrf kommer man på saker i efterhand?

vi småtjafsade om en sak pussades o kramades innan han åkte men ändå va vi smått ovänner. När ja la huvudet på kudden igen kom ja på.. vafan gör ja om något händer honom och vi skiljdes som smått ivänner?! Då skulle ja aldrig kunna förlåta mej själv.. Så jag ringde upp igen och fick den där sucken i telefonen som (ger du aldrig upp) Så sa jag att jag tänkte bara säga att jag Älskar dej jätte mycket, ville bara att du skulle höra det innan du åker. Så hörde man hur glad han blev och säger "om det skulle hända någonting, om planet störtar eller? Så finns jag inte mer?" Så hörde man hur ännu gladare han blev så säger jag "ja... jag skulle aldrig förlåta mej sj om du inte fick höra det innan isf"

Så svarar han glatt "Jag älskar dej jätte mycket också.. (Lite småsskratt från robin, katten hoppar upp i sängen hos mej o jamar) men mest misen!"

Så nu kan ja sova sött dessa ensama nätterna ensam med misen!

Nu ska jag sova vidare!!